Konceptet
Unikt konserthus i Piteå Piteås nya konserthus är unikt. Det har planerats inifrån och ut. Kraven för akustik och forskning har varit överordnade. Dessutom var det bestämt att huset skulle ha en stomme av trä. - Det blev verkligen som vi tänkt oss. Studio Acusticum har en akustik i världsklass, säger Petter Sundkvist, professor i dirigering.
I dag reser sig Studio Acusticum intill Institutionen för Musik och medier på Acusticumområdet i Piteå. En skapelse i glas och plåt på utsidan, med bland annat trä och sten på insidan. Väl planerade utrymmen med såväl konsertsal som en lokal för mindre föreställningar och olika typer av experiment.
Resultatet av ett arbete som började redan 1997. Tio år senare, i oktober och en bit in i november 2007 invigdes det nya huset med en rad arrangemang.
Att stommen är helt i trä är ovanligt, vanligtvis byggs den i betong. Träkonstruktionen bidrar till att huset fungerar på ett mer ändamålsenligt sätt när det gäller akustiken.
- Väggarna är tjocka eftersom det är särskilda krav på ljudisolering. Det ska gå att göra inspelningar av olika slag här, säger Lars Stehn, professor i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet, LTU, där även institutionen i Piteå ingår.
Brev till politiker
Planerna på ett konserthus i Piteå hade funnits länge. Idén från kommunpolitiskt håll var till en början att skapa en multiarena för musik, teater och sport. Men samtidigt hade Musikhögskolan behov av att skapa en mötesplats för musik, medier och ljudteknik samt företag och övriga i samhället.
Dåvarande prefekten Christer Wiklund, som hade kontakt med kommunen, påpekade att en multiarena aldrig blir bra ur akustisk synvinkel och la istället fram idén om att bygga ett konserthus på Acusticumområdet vid Institutionen för musik och medier.
- Med ett konserthus och företagsbyn Acusticum kunde vi inom utbildningarna även fylla den tredje uppgiften, det vill säga kontakten mellan universitet och övriga samhället, säger Christer Wiklund.
Petter Sundkvist skrev i sin tur ett brev till alla gruppledare för de politiska partierna i kommunfullmäktige där han även tog upp konsekvenserna för det lokala musiklivet ifall det inte byggdes en konsertlokal. Företrädare för Piteå Näringsfastigheter samt Acusticum förordade den fortsatta positiva utveckling av Acusticumområdet som en sådan lokal skulle innebära för såväl entreprenörer som besökare.
Kommunfullmäktige tog så småningom beslutet att stödja projektet. Christer Wiklund och Tony Olovsson, vd på Piteå Näringsfastigheter tillsatte en grupp professorer och andra initierade personer som började arbeta med planeringen av bygget.
Konserthusgruppen, som den kom att kallas, enades om att det var funktionerna i huset som var det viktiga. De skulle göra ett lokalprogram till rimlig kostnad.
- Normalt vid sådana här projekt går man ut med en arkitekttävling där det är exteriören som avgör. Men vi ville planera huset inifrån och ut, berättar Jan Berg, lektor i ljudteknik.
Olika traditioner möttes
Samtidigt arbetade Christer Wiklund för att engagera ett fundraising- företag som skulle skapa kontakter och hjälpa till med externfinansiering, till bland annat konserthuset.
- Det lyckades i viss utsträckning även om det inte blev så mycket som vi hade hoppats på. Men det var ett bra sätt att förankra våra idéer i näringslivet, säger Christer Wiklund.
Idén om en konsertsal formad som en låda med flexibel akustik fanns redan tidigt med i projketet. Petter Sundkvist var en av dem som reste runt och tittade på olika konsertsalar i Sverige.
Jan Berg, lektor i ljudteknik, inventerade i sin tur forskningsresultat från konserthus med salar som byggts som en skolåda. Formen visade sig ge en akustik med de önskvärda egenskaperna. Det blev sedan grundförutsättningarna som arkitekter och akustiker skulle arbeta efter.
Jan Berg var också den som koordinerade forskningsprojektet som skulle maximera träinnehållet i huset. Projektet finansierades bland annat med pengar från Länsstyrelsens tillväxtprogram.
Han ansvarade även för att kalkyler togs fram för den tekniska utrustningen i lokalerna. Samtidigt ville han skapa möjligheter för fullskaliga laborationer inom ljudforskningen.
För att gå vidare med projektet sammankallade gruppen Lars Stehn, professor i träbyggnad, ytterligare kompetenser inom universitetet samt personer från arkitektbyråer, ljudkonsulter och byggföretag.
- Det blev ett livat möte. Det var olika kulturer som träffades där olika krav och traditioner skulle jämkas samman, minns Lars Stehn.
Mötet slutade väl och arbetet gick vidare. Bland annat gjorde två studenter sina examensjobb kring träkonstruktionen och de synliga delarna av den. Resultatet blev inspiration för det fortsatta arbetet
Samtidigt pågick arbetet att söka finansiärer till bygget. Det blev Piteå kommun som tog på sig det till största delen, men även medel från EU och Kempestiftelsen samt privata donationer ingick.
Som en gitarrlåda
Konserthusgruppen hade tagit fram en kravspecifikation för lokaler och funktioner samt stommen i trä. Utifrån det inleddes arbetet av Piteå Näringsfastigheter som fastighetsägare och som ansvarig för uppförandet av byggnaden tillsammans med arkitekthuset Monarken och byggföretaget Nåiden.
- Jag är mycket nöjd med träkonstruktionen. Trä svänger. Det blir som en stor gitarrlåda. Jag hade velat att det skulle synas mycket av träkonstruktionen inifrån, i taket, också. Men för att nå de bästa akustiska förutsättningarna blev det ett höj - och sänkbart tak. Och då blev det inte möjligt att bygga som jag hade hoppats på, säger Lars Stehn.
Det var Anders Ågren, professor i teknisk akustik som förordade det höj- och sänkbara taket. Det gör att akustiken kan anpassas till olika typer av konserter som till exempel, klassisk musik, jazz och körer.
- Jag hade varit på en forskningskonferens där den här lösningen diskuterades, berättar han.
Jan Berg tycker att konserthuset är ett ovärderligt komplement till undervisningen där det finns möjligheter till forskning inom bland annat teknik och musik.
- Och vi har en teknisk infrastruktur för till exempel ljud, video och datoruppkoppling som inget annat konserthus har.
Konserthallens väggar är till stora delar täckta av trä. Men det var viktigt att lokalen inte fick för mycket bastukänsla. Nu bryts träet av med betongväggar som är sprejade i en glittrande grå färg.
- Det ska spela an till länets naturtillgångar, trä och malm, säger Roger Norén, som är mycket nöjd med resultatet av arkitekthuset Monarkens arbete med utformningen.
Han är i dag produktionschef och koordinator för de arrangemang som ges i Studio Acusticum. I vanliga fall fungerar konserthusen som är arrangörer. Men eftersom det redan fanns så många arrangörer i musikstaden Piteå valde man istället modellen med en koordinator som samordnar alla program.
Konserterna och evenemangen avlöser numera varandra i Studio Acusticum. Institutionen musik och medier nyttjar huset på halvtid till konserter och annan verksamhet. Resterande tid fördelas av Studio Acusticum (Piteå Näringsfastigheter) mellan externa arrangörer och aktörer. Tack vare konserthuset har Norrbottens kammarorkester sitt säte här. Även orkestern Norrbottens NEO är stationerad i Piteå samt Piteå kammaropera.
Intresset från såväl media som andra aktörer inom musikvärlden har varit stort för Studio Acusticum.
- Resultatet har överträffat alla mina förväntningar, säger Roger Norén.
Karin Sjöberg
Fotnot. Luleå tekniska universitet (LTU) har huvuddelen av sin verksamhet i Luleå, men det finns campus även på andra orter. En av dem är Piteå där Institutionen för musik och medier ligger. Institutionen är indelad i två avdelningar, Musikhögskolan och Avdelningen för Musik och medier. Under planeringsperioden av studio Acusticum hette dock hela institutionen Musikhögskolan.
Studio Acusticum ägs och förvaltas av det kommunala fastighetsbolaget Piteå Näringsfastigheter AB.
Fakta. Personer som deltagit i projektet:
Christer Wiklund, dåvarande prefekt vid Institutionen Musikhögskolan i Piteå, LTU
Petter Sundkvist, professor i dirigering , LTU
Jan Berg, lektor i ljudteknik, LTU
Lars Stehn, professor i träbyggnad, LTU
Roger Norén, produktionschef, Studio Acusticum
Anders Ågren, professor i teknisk akustik, LTU
Gusten Granström, dåvarande kommunchef i Piteå samt
ordförande Acusticum
Åsa Vilander, examensarbete, byggkonstruktion, LTU
Tina Lundgren, examensarbete, byggkonstruktion, LTU
Tony Olofsson, dåvarande vd Piteå Näringsfastigheter
Gunnar Grönlund, vd Arkitekthuset Monarken
Karin Gedeborg, Arkitekthuset Monarken
Louise Lindquist, Arkitekthuset Monarken
Lennart Tunemalm, akustiker, Tunemalm akustik
Fakta: Lokaler Studio Acusticum, Piteå:
Konsertsal: 779 sittplatser.
Höj- och sänkbart tak, diffusorer, samt gardiner för olika typer av akustikkrav.
Black box: Musikteater, talad teater, dans, med mera 220 sittplatser
300 stående.
Entré: Gemensam med företagsbyn Acusticum
Publicerad 2008-06-23 15:55:19. Uppdaterad 2008-08-27 13:27:02
